men kanske inte imorgon !!Det kommer komma andra dagar med....

Jag ruttnar på att gå hemma själv och bara förväntas ligga o grina hejdlöst.

Ibland tror jag att folk har en väldigt bestämd uppfattning om hur man mår /hanterar sorg ,hur det ska vara....

Jag är inte sån ! Visst sjutton sörjer jag,jag har ett stort öppet sår i mitt hjärta som blöder ymnigt....men jag är handlingskraftig som person annars med och jag behöver få GÖRA saker för att må bra !Jag kan liksom inte bara ligga /sitta/stå och gråta dagarna i ända....

Därmed inte sagt att jag inte tar mig tid att sörja för det gör jag,jag gråter och tänker...massor! Men jag har varit nere under botten förr,jag vet att man kan ta sig upp,att det är jäkligt tungt men att det går.Och att man MÅSTE vilja ,och måste göra saker aktivt(iaf jag )
Ingen annan kommer att fixa mitt liv åt mig,så krasst är det ! 

Har jag inte brytit ihop helt förut genom allt vi gått igenom så kommer jag knappast göra det nu.Vårt liv har varit oerhört tufft många år,men är det nåt jag lärt mig så är det att prioritera och att be om hjälp när jag behöver.

MEN också vilken otrolig mental styrka man har inom sig när man måste !

Det gäller att fokusera positivt,tankens kraft är enorm,det är jag övertygad om.

Inte sjutton trodde väl jag för några år sen att jag skulle orka leva vidare efter att vi förlorat lilla Thea till exempel,eller att jag skulle klara att börja läsa på universitetet.


Idag har jag smörjt och fixat altandörren,trodde den var sönder men det var den alltså inte.
Jag har även köpt nya tätningslister som sönerna får hjälpa mig sätta dit i de dragiga föntrena ,eller så gör jag det själv

Igår skickade jag iväg ena sonens mobil för upplåsning,som han lyckats låsa ju och lämnade min mans alla mediciner till apoteket.
H'romdan omplacerade en av katterna som börjat pinka inne efter min mans död.Vet inte hundra att det var hon men nu är det inget pink inne och jag håller alla tummar superhårt att hon kissar där hon ska i nya hemmet.

Jag har ringt en massa samtal senaste dagarna ,till skola,till ungarnas skolor och idag till läkaren för att få förlängt sjukintyg.

Så jag i lugn o ro kan fixa allt prakiskt och inte hoppa in mitt i en 5 v kurs utan skippa den helt och hoppa på nästa.
Jag har även fixat och donat med begravningsbyrå och div annat senaste dagarna och idag på morgonen har jag fått iväg ALLA barn dit dom ska.

Mina föräldrar hjälper mig med handling ,min syrra med barnpassning när det behövs och drar ut mig i friska luften på promenader.Mina vänner lyssnar,ringer,sms:ar mm och finns via nätet 
Imorgon ska jag fika med några kursare <3

Livet går brutalt nog vidare,vare sig man vill eller inte..Man kan välja att streta emot eller vara följsam för hur det är.....