En dag i taget.....

Direktlänk till inlägg 28 januari 2015

Stillestånd....uppdatering

Av Mamma Xaramia - 28 januari 2015 10:37

några dar sen jag gjorde nån uppdatering om läget då det helt enkelt inte hänt något.Än

Pratat med juristen idag som är återinkopplad.Väntar på tid från soc .Däremellan försöker vi såklart hitta ett boende,ringer,mailar och försöker även leva som vanligt för att hitta orken och få lite andrum.


Försöker pussla ihop studierna med föräldraledighet tills i sommar när bebisen kommer.Bokar (och ändrar tid ) för ultraljud,fostervattenprov och en massa annat) Igår var jag dessutom äntligen och lämnade prover på vårdcentralen för att se om det är nån elak bakterie jag dras med.

Har lyckats göra klart de sista VFU-passen på barnsjukhuset ,bokat möte för uppföljningssamtal med handledaren så förhoppningsvis att det snart helt klart och jag kan inkassera lite högskolepoäng till .


Vi lever i ett vacuum,soc ska kalla till möte,KFM har kontaktat dem om avhysning och vi har ju sedan länge kontaktat dem med anledning av situationen.

En del personer verkar som sagt tro att vi bor kvar på pin kiv eller för att jävlas eller nåt,vad är det för fel i huvudet på dem liksom ?? När vi hela tiden talat om exakt varför vi bor kvar.VAD är det de inte förstår??


Hade vi haft nånstans att ta vägen så hade vi flyttat .Punkt! Enkelt va !? 

Och för att få hjälp via soc så är det såhär det MÅSTE gå till vad jag förstått,så att flytta in på nåns soffa,i nåns källare eller nåt sånt kommer inte lösa nånting alls,då blir ju situationen en annan,fattar ni ?! 

Då HAR vi ju boende och får således ingen hjälp .


För det är ju SÅKLART så kul att bo i flyttkartonger sen innan jul.Särskilt med barn.Och försöka få vardagen att fungera.

Och känna sig jävligt ovälkommen ,anses som nån jävla parasit eller vad ??

Lägg till en fruktansvärd ovisshet,stress ,dålig sömn och lite sånt så förstår ju alla vilket drömläge vi har mellan "grannar"(några få,de allra flesta är verkligen jättegulliga ) som snackar bakom ryggen,tisslar och tasslar ,kollar snett på oss och några har slutat hälsa.Varför liksom ??


Finns massa saker jag skulle kunna skriva här men jag håller mig för god för det,det tjänar inget till .

Snacket går redan i byhålan och jag låter det hållas.Som sagt,vill nån veta min version,vad som är sant och icke sant så svarar jag gärna privat på det eller via mess .Många har faktiskt hört av sig just så och det är jag glad för :)


Jag försöker hålla huvudet högt och inte sjunka lika lågt som en del andra i den här processen! 

Vi blir utan bostad pga att huset säljs.Vi har inget att förhandla om då KFM ger oss 4 veckor.Nya ägarna informerades om våra svårigheter att hitta nånstans att bo direkt.Vi får inte mer tid av dem då de vill in direkt och nu anser att vi kostar dem pengar.Försöker såklart förstå deras synvinkel med såklart ,men kan de sätta sig in i vår ?


Ja vi har skulder.Inget jag mörkat och inget jag skäms över .Jag vet vilka skulder jag har och varför de uppkommit.Jag tror de flesta människor kan förstå det mesta i min /vår situation och med vår historia.

Trassliga separationer,massa tjafs,lång tids sjukdom och sen plötslig död i familjen,oväntad arbetslöshet + massa massa mer,

Sorg,depression,uteblivet csn pga för lite poäng studerat under viss tid (de godtog inte fd makens död som giltigt skäl!)

De allra flesta människor förstår att ibland hamnar man i en sån här situation,man försöker och försöker,får precis upp huvudet över vattenytan så händer nåt.....och man kämpar så man är så slut mentalt att man funderar på om livet ens är värt att leva ibland.Och när man inser det så samlar man ihop sig och kämpar vidare.Man håller ihop för barnens skull,man MÅSTE prioritera mat före vissa räkningar ibland.Man ringer samtal på samtal,kämpar och halkar efter,man betalar det allra nödvändigaste.....till slut orkar man inte och inkasso är ett faktum.Man orkar inte ens bry sig då.....man söker hjälp men får ingen.Man kämpar ett tag till,sen rasar det lite till.Nånstans prioriterar man barnen och deras mående i allt,kämpar med det så man är helt slut..


Jag hoppas av hela mitt hjärta att de hjärtlösa människor som INTE förstår detta,som aldrig kommer förstå,aldrig nånsin hamnar där i det läget,de som tror att vi bor kvar av nån annan anledning än för att vi faktiskt inte har nåt val.

Trots all skit jag gått igenom ,trots alla motgångar och allt jag hittills tagit mig igenom så har jag faktiskt fortfarande ett gott hjärta.

Jag hälsar på folk,jag är trevlig,jag håller mig till sak,jag försöker förstå andras handlande och sätt att vara /göra och jag håller huvudet högt.


Jag kommer ALDRIG sjunka så lågt,inte ens på botten i mitt mående....aldrig nånsin !


Och som sagt,min story och mitt handlande får stå för mig.

Hur andra gör/säger /agerar får stå för dem.


Vill även tillägga att det finns SÅ många fina människor som bryr sig,på många olika sätt   


Som kanske bara lyssnar,eller finns där,det betyder MASSOR!!






 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Mamma Xaramia - 13 april 2015 17:26

7 januari skrev jag : "Jag klagar sällan men just idag känns allt bara extremt nattsvart och jag får snart panik.På riktigt!! Jag har svårt att orka mer nu,svårt att hålla ihop....   Jag har ringt,jag har mailat,jag har googlat,jag har bönat,...

Av Mamma Xaramia - 10 april 2015 09:50


I dagarna är det 2 månader sen vi flyttade hit. Ivar är 14 månader.I 2 av dessa månader har han bott här.I 1/7 av sitt liv hittills,en tid han inte ens kommer komma ihåg sen troligen.... Lägenheten i sig är det ingen fara med,förutom då att det är ...

Av Mamma Xaramia - 3 april 2015 20:12

många dagar är jobbiga och tunga men jag kände ikväll att jag ville dela lite andra tankar än de bara negativa.... För en stund sen låg jag och vilade ryggen ,Lowe och Calle spelade spel på datorn efter att ha varit ute precis hela dagen ,maken fix...

Av Mamma Xaramia - 1 april 2015 09:14

Igårkväll låg jag och tänkte att min hjärna har tankar för väldigt många blogginlägg,men jag har inte energin att få ner dem så nån förstår. Just nu befinner vi oss i nåt vacuum,maken jobbar och jobbar och jag försöker mest få dagarna att gå så smä...

Av Mamma Xaramia - 20 mars 2015 07:57

men man lär sig leva med dem,de gör lite mindre ont med tiden....de är inte öppna och ständigt blödande dagligen så att säga. Sårskorpan är dock så tunn,så tunn och den slits av många gånger.För att läka ihop lite igen....   Sorg är bland det s...

Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7 8
9
10 11
12
13 14 15 16 17
18
19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Min gästbok


Skapa flashcards