fulla med jobb och div alla möjliga saker som ska göras i huset.

Den enorma tröttheten börjar avta något,illamåendet är lite bättre.Har mått konstant illa sen dag 1 ,men inte bara på mornarna utan typ dygnet runt,blääää  

Vår lilla plutt beräknas komma i slutet av januari.Pga min ålder har vi gjort ett sk KUB-test,dvs kombinerat blodprov + tidigt ultraljud då man mäter nackspalten på bebisen.Då risken är i spannet för "hög" risk pga min ålder kommer vi gå vidare med fostervattenprov.

Håller alla tummar och tår att allt går bra och att allt är bra därinne.

så fokuserar jag på allt det fina och bra i mitt liv,som min familj,mina barn,mina vänner,sommaren,sol,lite ledighet,min underbara sambo,min utbildning,mitt sommarjobb,mina blommor och djur och huset vi ska hyra.....allt sånt som gör mig glad  

Just nu finns det några saker jag verkligen längtar efter,några jag hoppas på <3

......och några jag tycker riktigt riktigt illa om,det sistnämnda ödslar jag ingen energi på ,låter tankarna bara komma,konstaterar,släpper dem ,som luft,som rinner av mig....för personer som orsakar sånt är inte värda det och kommer aldrig bli i mina ögon !

LE emot världen så ler den tillbaks,och om inte så alltid retar det nån   

detta fick jag av en person härondan som jag eg inte känner särskilt mycket alls :

"Åh, alltså. Vi känner ju inte varandra eller så, men jag måste bara få säga att jag tycker du är en helt fantastisk människa. Har ramlat in på din blogg ett par gånger, och jag blir alltid så glad över att se att det finns så fina människor. Kalla det klyschigt, men jag menar det.

Folk har alltid åsikter om saker och ting. Jag tror det handlar om avundsjuka. Det kan nog vara så enkelt. Därmed inte sagt att man bara skall slå av sig saker, men att man skall försöka vara stolt åt att man själv är en bra människa. Vilket jag tycker du verkar vara till 100%. Du kommer bli en bra ssk, och jag är stolt och glad över att känna dig.

Och från botten av mitt hjärta, tack. Det här året har varit det värsta i mitt liv. På alla sätt. Men jag har insett att man kan resa sig igen. Och det bevisar du också att man kan. Du är en kämpe!

Grattis till lilla bebisen som kommer, och till förlovning och dina fina barn  Allt gott till dig!! Glad sommar!!"

Sånt värmer ,så otroligt mycket! 

Att nån ser mig som en kämpe känns stort och framförallt känns det fint att veta att nån tänkt på en och delar med sig av det .I mina sorgsna ledsamma stunder är det just SÅNT som får mig att orka <3

Tack !

så tycker alltid nån att man gör fel,eller att man borde göra si eller så.

Men jag orkar inte bry mig,jag lever mitt liv och andra sitt.De får stå för sina åsikter och sina val så står jag för mina.

Jag vet att många har åsikter om än det ena ,än det andra men jag låter dem.....de är inte jag och det är bara jag som kan leva mitt liv.......

Idag har vi hämtat hem busungen efter att han har varit hos sin storasyster i Kumla i över en vecka,lilla älskade ungen sån tur han har som har sina syskon och sin "bonusfamilj därnere när han nu inte har nån pappa i livet,det är så mycket värt för oss alla och framförallt för honom  

För mig har det varit viktigt att inte bara sörja utan att verkligen fortsätta LEVA,även om det vissa dar är otroligt jobbigt .Det är mitt sätt att hantera detta .Jag har en stor sorg i mitt ♥ redan innan min man hastigt dog i höstas,jag förlorade ett barn i v 23 i graviditeten 2007.Något som tog lång tid att komma över och såret rivs fortfarande upp med jämna mellanrum.

Min man var en otroligt levnadsglad person,han hade inte velat att jag slutat leva.Tillsammans har vi ju dessutom en snart 5-årig liten fin son som riktigt sprudlar av livslust trots att han mist sin pappa,älskade lilla  ♥ Calle ♥

Mitt i sorgen träffade jag då en ny livskamrat,som själv förlorat båda sina föräldrar i sjukdom som relativt ung.

Det är många dubbla känslor att sörja och älska samtidigt ,fast fullt möjligt har jag blivit varse....

Jag har gått igenom ganska mycket i livet,är inte troende men har en tro på själva livet och att om man bara är öppen visar det vägen.....på ett eller annat sätt.

Mitt i allt mitt känslomässigt kaos har då LIVET än en gång visat vägen....
jag bär ett nytt litet liv inom mig!

Helt oväntat och jag har nyligen landat efter chocken....trots övervikt, hög ålder OCH spiral har jag blivit gravid.

Ömsom sprudlande glad ,ömsom ledsen har vi beslutat att behålla det,fast vi trott vi var färdiga med detta var o en i tidigare förhållanden,men detta känns verkligen som en mening att binda ihop oss,visa att vi verkligen hör ihop i det som blev ....

Livet blir sällan som man tänkt sig men det kan bli ganska bra ändå har blivit mitt motto!