En dag i taget.....

Alla inlägg under maj 2013

Av Mamma Xaramia - 28 maj 2013 11:51

är alltid lite hektisk och så även i år.

Sista rycket i skolan och barnens skolor inför sommarlovet med allt vad det innebär.Dessutom brukar det vara Öppet Hus,utvecklingssamtal och lite planeringsdagar att lösa som förälder.

En son fyller i maj dessutom,det ska fixas avslutningskläder och planeras sommarjobb,gå dubbelgång ,dagisschemat ska justeras ,kolla hur studierna ser ut i sommar......lägg sen till tandläkarbesök,fotbollsmatcher och sånt.....full rulle nästan jämt.Och alltid div telefonsamtal som ska ringas och tider som ska bokas/bokas av.


Nu har vi dock några dar som är lite lugnare,mellan skola och jobb så vi passar på o mysa lite,vila och påta i jorden.Isak har "operation dagsverke " genom skolan och ska jobba hemma idag med städning,handling och lite annat smått o gott,perfekt ju!!


Som sagt ,maj är en hektisk månad men en av mina absoluta favoriter.

Trots studier och jobb tänkte jag ändå försöka vara lite  ledig med kanske ? nån gång iallafall,men som det ser ut nu så blir det studier och mycket jobb och en hel del pusslande för att få ihop alla tider/barn/aktiviteter.....


Det har varit en lång tung höst/vinter/vår med massa tunga känslor och dagar då vi bara hållt oss flytande,så nu när det börjar släppa lite kommer den stora tröttheten......zzzz zzzzzzz,tror jag skulle kunna sova hur mycket som helst just nu!!



ANNONS
Av Mamma Xaramia - 23 maj 2013 19:00

har "folk " alltid åsikter och tycker och tänker....allra helst bakom ryggen på en !Såklart! 


När jag mådde dåligt i min sorg en lång tid efter att vi förlorade vårt lilla barn hösten/vintern 2007 tyckte en del att jag borde ha sörjt färdigt osv osv.

Att jag sedan mådde skit under graviditeten när jag väntade Calle kunde en del knappt förstå,vadå jag borde ju vara glad o lycklig som gravid.....jo men oron då? ångesten och ilskan då ?Smärtan som ännu finns i hjärtat? Ärren därinne som rivs upp gång på gång av olika saker....

Besvikelsen för barnets ögon jag aldrig fick se,barnet jag aldrig fick lära känna ,kan nån förstå det?


Nu har det gått över ett halvår sen min man ,Calles pappa, dog.Det känns som i förrgår men också som en evighet sen.

Jag har haft riktiga dagar/perioder då allt känns svart/tungt/jobbigt och jag har mått riktigt dåligt.

Jag har gråtit ,om nån visste hur många tårar.,......och jag gråter än.....ibland.

MEN jag har också accepterat och försökt gå vidare!

Ingen blir lyckligare över att jag sörjer och sörjer och sörjer.......

Jo jag sörjer,men inte 24/7 ,alla dagar i veckan ,alla timmar på en dag .

Jag har valt att LEVA för det hade Basse velat ,och för Calles skull,och för mina äldre barns skull,för hans äldre barns skull,för min egen skull!

För ATT jag lever! Och kommer fortsätta göra ....


Jag valde inte detta ! Inte han heller!

Men det var så det blev ! Och jag kan bara acceptera,jag kommer aldrig få svar på "varför"??

Vi fick 6 år tillsammans,en underbar liten härlig son.DET måste jag glädjas över och minnas och ta tillvara på !!



Jag och Micke träffades ganska snart efter detta,efter många långa samtal på dagar/kvällar/nätter .

Han har som ganska ung förlorat båda sina föräldrar genom sjukdom så han vet vad sorg innebär.

Han förstår att ibland när jag blir arg /ledsen /irriterad eller låg utan egentlig anledning så är det ofta sorgen som spökar.Han finns där och lyssnar,tröstar ,uppmuntrar och bara får mig att förstå att livet liksom fortsätter....varje dag är en ny dag !

Sorg tar tid och innehåller så många blandade känslor.Sorgen har så många ansikten.Lika många som vi människor.Och varje människa måste hitta sitt sätt genom den .....ingen kan sörja nån annans förlust !


Detta har en del personer åsikter om.Gärna bakom min rygg!

Att jag borde ta mig tid att sörja .Att sorg tar tid .Att jag inte ska rusa vidare mm mm

Såååååå helt plötsligt så ska andra än en gång bestämma åt mig hur jag ska göra /känna /tänka ??!

Är det inte mitt liv ? Min sorg ? 

Förra gången sörjde jag för mycket och nu för lite ?? eller ? Jag visste inte att det fanns nån förutbestämd mall för sånt ???

Men det är väl tur om det finns det för alla som har åsikter,så de en dag när de drabbas HÅRT vet hur länge de ska sörja ? och HUR de ska sörja ? och allt annat ?!!

Så de kan sörja på det enda rätta PERFEKTA sättet! 

Jag är tyvärr inte perfekt så jag sörjer och lever på mitt sätt på det sätt jag kan och som känns rätt för mig och de mina !


Vet ni alla kära och inte så kära,jag skiter fullkomligt i vad ni anser om min sorg och mina val ,det är MIN sorg! Och mina val och mitt LIV!

Lev erat,med era sorger och eran glädje.Välj själv hur ni tacklar problem,gråt i tusen år om det behövs ,bli bittra och elaka om ni vill,älta och älta ännu mer eller välj precis hur ni vill.Och låt mig välja mitt sätt!


Ni kan tycka och tänka vad ni vill,men innan ni gått igenom det jag gjort så håll bara tyst om era tankar oh åsikter ,jag frågade inte efter dem tack!!


Jag har valt att fortsätta plugga,jag är nyförlovad för jag har hittat kärlek (igen!) och jag försöker att glädjas åt varje dag jag och barnen får,för vi vet inte idag hur morgondagen ser ut!


Le mot världen så ler den mot dig!  





 


Allt ovan är tankar jag tänkt på länge men inte skrivit ner.Jag förstår att folk reagerar,undrar och ifrågasätter.DET har jag som sagt inget problem med.Inte alls ! Men när de anser sig ha rätt att tala om för mig VAD jag ska tycka/tänka /känna då är de ganska galet ute ......


Just idag blir jag mest ledsen och irriterad över en del personer som tjafsar om riktigt riktigt små oväsentliga saker,som inte förstår att livet inte är nån tävling!

Som inte fattar att alla är unika,alla lever sitt liv på sitt sätt och man gör så gott man kan utifrån de förutsättningar man har och var man befinner sig i livet.Jag försöker verkligen att se detta själv och inte irritera mig när andra lägger sig i mina val och försöker tänka på att de kanske inte kan /vill/förmår mer......men personer som är helt stängda,som bara anser sig ha rätt,aldrig gör fel och BARA går på som ångvältar utan någon som helst empati,ödmjukhet eller förståelse har jag mycket svårt för....


Livet är ingen tävling i vem som gör rätt eller vem som gör fel ! Ingen vinner! Alla kommer dö en dag !

ANNONS
Av Mamma Xaramia - 15 maj 2013 20:21

tentapluggar farmakologi,tenta på fredag....gah!!

Betar av instuderingsfrågor,föreläsningsmaterial,bok och anteckningar men känner iallafall att jag har noll koll.....nåja i värsta fall blir det omtenta i augusti.


Sommarjobb fixat,ska bli så himla spännande och roligt med nya erfarenheter.Lite pusslande och trixande för att få ihop sommaren men det löser sig på nåt sätt.

Just idag är jag så himla lycklig över alla fina människor i mitt liv <3


Av Mamma Xaramia - 9 maj 2013 21:55

Tycker en del separerade föräldrar (säkert jag själv som nyseparerad ?) lägger alldeles för stort fokus på att va barnledig.

När man en gång skaffade barnen tillsammans så inte sjutton var väl "barnlediga" veckor /helger det man tänkte och fokuserade på.Jag har i princip 3 av mina 4 på heltid,de två äldsta klarar sig i och för sig rätt väldigt mycket själv och Calle är ju hos sin storasyster ibland och visst är det skönt att nån gång få vila öronen en stund eller så......och visst passar vi på att göra sånt man kanske inte gör med hela huset fullt av barn.


Jag har sagt det förr och säger det igen,JAG skaffade inte barn för att vara barnledig !

Jag gillar att vara med mina barn,jag gillar att göra saker med dem.Jag gillar även att vara med andras barn (dock inte alla !)

Jag gillar att vara med mina bonusbarn ,även om det medför liiite mer gnissel i maskineriet eftersom allt fortfarande är dåligt inkört och osmörjt,men det tuggar på ,helt i rätt riktning och jag är säkert värsta bitchen enligt dem (eller inte ?)

Jag gillar även att umgås med barnens kompisar ,och märkligt nog vill de vara här fast det är trångt och bökigt och jag tjatar på dem   


Just idag känner jag mig otroligt lyckligt lottad just över detta,att de VILL vara här.Att vi idag haft 8 (åtta!!) grabbar här(mina 4 grabbar,3 bonusar + en kompis)....det går enorma mängder mat ,så tur vi har en stor grill!!

Av Mamma Xaramia - 8 maj 2013 01:04

med att blogga,kanske för att jag ibland känner mig osäker på vad jag ska dela med vem.,,,,vänner? nära vänner ?? alla möjliga övriga.....?? jag gillar ju att va en öppen person och har svårt att avgränsa detta....


Jag lever mitt liv varje dag,med allt vad det betyder.

Jag försöker att finnas här och nu.Ibland går det.Ibland inte.Jag lever i det som varit ,Jag lever i framtiden.Det är så mycket enklere.Man slipper känna.....och gråta...


Men mest lever jag här och nu.Och är bara så tacksam för det.Och jag gråter....


Jag har en underbar familj,fina barn.

Underbara bonusbarn (både gamla o nya ) ,vem fesiken trodde att man skulle behöva indela dem?



Jag är ingen perfekt bonusförälder,inte ens nån perfekt förälder,långt ifrån.....men jag har ett stort hjärta.

Ett VÄLDIGT STORT!! 

Kanske för stort??

Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Min gästbok

Följ bloggen

Följ En dag i taget..... med Blogkeen
Följ En dag i taget..... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se