Direktlänk till inlägg 5 maj 2010
Lite stolt är jag allt över alla mina barn,alla VÅRA barn,alla älskade ungar..... Calle är snart 19 mån.... och min äldste börjar bli stor,han fyller 15 om några veckor......blir lite nostalgisk!
Att vara mamma är det underbaraste som finns:Jag är ingen perfekt mamma,inte ens i närheten faktiskt.....MEN jag är en jäkligt bra mamma,det känner jag i mammahjärtat oavsett vad andra utomstående anser.
Jag ser det på mina underbara goa NÖJDA glada ungar ,de är helt olika som individer och visst ryker vi ihop ibland men ganska sällan faktiskt med tanke på att sambon och jag faktiskt försöker få ihop 2 familjer till en med allt vad det innebär,inte helt enkelt.....6 barn med olika personlighet och olika viljor,som funkar bra i olika kombinationer....man kan välja att bråka om allt och inget eller så väljer man att försöka skapa harmoni i familjen.Vi väljer våra strider noga....
Vi har haft det tufft och många gånger har vi varit mindre bra föräldrar,men vi är dom vi är och gör en del misstag på vägen.
Misstag som vi försöker vara ärliga med inför varann och barnen,misstag vi försöker rätta till,vi visar barnen att vi är mänskliga,vi gör fel,vi klarar inte allt ,vi orkar inte allt.....vi mår pissdåligt ibland liksom dom också gör....
När en hel familj drabbas av sorg/kris är det som att ständigt gå på ett minfält,vem ska expodera härnäst?
Alla har sin sorg,sitt sätt att hantera den och alla är i olika faser oftast,det är skitjobbigt.....DESSUTOM ska man orka hantera vardagen,dagis, skola, jobb, föräldramöten,tandläkartider, avslutningar på allt möjligt,trotsiga småbarn,tjuriga storbarn ,obstinata tonåringar,matlagning,handling,tvätt, jobbiga ex, ungarnas kompisar, grannar, utvecklingssamtal, fotbollsträningar, släktingar......you name it!
Allt detta ÄVEN dagar då man helst ville stanna i sängen under täcket och bara grina och inte träffa NÅN ,även de dagarna måste man orka....
Vi har gått igenom mer som "familj" på våra dryga 3 år tillsammans än många andra gör på ett helt liv känns det som....på gott och ont!
Det har inte varit lätt,det ÄR inte lätt,livet är inte lätt.....inte en dag är enkel egentligen... .
Jag är glad att vi är där vi är idag men jag skulle inte vilja göra om det om jag fick välja.....och jag hoppas att de allra flesta slipper gå igenom vad vi gjort .
7 januari skrev jag : "Jag klagar sällan men just idag känns allt bara extremt nattsvart och jag får snart panik.På riktigt!! Jag har svårt att orka mer nu,svårt att hålla ihop.... Jag har ringt,jag har mailat,jag har googlat,jag har bönat,...
många dagar är jobbiga och tunga men jag kände ikväll att jag ville dela lite andra tankar än de bara negativa.... För en stund sen låg jag och vilade ryggen ,Lowe och Calle spelade spel på datorn efter att ha varit ute precis hela dagen ,maken fix...
Igårkväll låg jag och tänkte att min hjärna har tankar för väldigt många blogginlägg,men jag har inte energin att få ner dem så nån förstår. Just nu befinner vi oss i nåt vacuum,maken jobbar och jobbar och jag försöker mest få dagarna att gå så smä...
men man lär sig leva med dem,de gör lite mindre ont med tiden....de är inte öppna och ständigt blödande dagligen så att säga. Sårskorpan är dock så tunn,så tunn och den slits av många gånger.För att läka ihop lite igen.... Sorg är bland det s...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 | 4 |
5 | 6 | 7 | 8 |
9 | |||
10 | 11 | 12 |
13 | 14 |
15 |
16 | |||
17 | 18 | 19 |
20 | 21 |
22 |
23 |
|||
24 | 25 |
26 | 27 |
28 | 29 |
30 |
|||
31 | |||||||||
|