så ÄR det bara....framförallt ska de inte ha hand om andras barn!!!!

Man kan inte älska andras barn som sina egna,det bästa är nog att va ärlig med det tror jag,framförallt för sig själv.....men man kan va en  bra extra mamma eller pappa eller extra vuxen för barnet....det räcker långt man bryr sig om barnet/barnen och vill försöka va delaktig i deras liv.

Barn känner av mer än man tror,eller rättare sagt,jag tror de allra flesta VET att det är så,men man låtsas liksom inte om det.....

Idag har jag varit mäkta irriterad,men tänker inte gå in på anledningen...

Vid en separation och framförallt när man bildar en "ny familj" tror jag det är VÄLDIGT viktigt att man är medveten om att barnen INTE valt den nya vuxna i deras liv,de har liksom fått dem på köpet....och måste stå ut med personen oavsett om de vill eller inte .......

Samtidigt som man måste va ärlig för sig själv inombords hur man känner så måste man undvika att barnet märker det.Att behandla ett barn annorlunda mot andra (sitt/sina andra ) är så lågt i mina ögon...precis som att mina egna barn aldrig gör "nånting"........vilket självfallet inte är sant,de gör en himlans massa och jag försöker finnas där och reda ut allt eller låter dem själva reda ut det.

Alla barn är visserligen allas ansvar anser jag och det krävs en by f.ör att uppfostra ett barn ligger det nåt i,helt klart....MEN jag har mina barn att "uppfostra",det räcker liksom !! När de andra vuxna saknas blir det liksom lite obalans i allt.....

Ser jag nån unge bete sig illa så säger jag till/ifrån.....det viktigaste vad gäller barn är att va "närvarande"....att finnas där,att SE vad som händer,orka ta konflikterna......men en del verkar inte bry sig ett skit om det.....de låter barnen bara vara och låter nån annan ta allt...... så jäkla less på såna föräldrar!!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

7 januari skrev jag : "Jag klagar sällan men just idag känns allt bara extremt nattsvart och jag får snart panik.På riktigt!! Jag har svårt att orka mer nu,svårt att hålla ihop....   Jag har ringt,jag har mailat,jag har googlat,jag har bönat,...

I dagarna är det 2 månader sen vi flyttade hit. Ivar är 14 månader.I 2 av dessa månader har han bott här.I 1/7 av sitt liv hittills,en tid han inte ens kommer komma ihåg sen troligen.... Lägenheten i sig är det ingen fara med,förutom då att det är ...

många dagar är jobbiga och tunga men jag kände ikväll att jag ville dela lite andra tankar än de bara negativa.... För en stund sen låg jag och vilade ryggen ,Lowe och Calle spelade spel på datorn efter att ha varit ute precis hela dagen ,maken fix...

Igårkväll låg jag och tänkte att min hjärna har tankar för väldigt många blogginlägg,men jag har inte energin att få ner dem så nån förstår. Just nu befinner vi oss i nåt vacuum,maken jobbar och jobbar och jag försöker mest få dagarna att gå så smä...

men man lär sig leva med dem,de gör lite mindre ont med tiden....de är inte öppna och ständigt blödande dagligen så att säga. Sårskorpan är dock så tunn,så tunn och den slits av många gånger.För att läka ihop lite igen....   Sorg är bland det s...