.....som mår dåligt,har det svårt eller jobbigt är inte lätt.Det är bland det svåraste som finns!

För mig handlar det om att hjälpa personen där han/hon står,kanske bara att finnas till och att lyssna.Man behöver oftast inte ens "göra" nåt och man ska akta sig oerhört för att döma,ifrågasätta för mycket eller lägga in sina egna värderingar i det som händer och sker.Man får ställa sig utanför och bara finna sig i att vara där utan att kunna göra nåt.

Att respektera när personen drar sig undan,vänder taggarna utåt och låta personen vara ifred ,en del personer gråter miljoner tårar men visar dem kanske inte för nån....men samtidigt måste man våga lyssna när personen väl öppnar sig och inte fega ur....

Om man försöker ge en massa svar eller att tala om för personen hur lösningen ser ut blir reaktionen ofta precis tvärtom,man drar sig undan ännu mer och slutar till slut att anförtro sig alls.....

Lösningarna på problemen måste personen hitta själv på sitt sätt.....hur jobbigt det än må vara !!

I nöden provas vännen heter det och det stämmer.Kanske inte bara "vännen" utan hela vänskapen sätts på prov.Många vänskapsband är alldeles för klena för att klara detta .....

När nån drabbas av nåt svårt,som kan hända vemsomhelst närsomhelst, försvinner många vänner,de varken orkar kan eller vill stå kvar.....för för att kunna det måste man våga möta sin egen rädsla och konfrontera den,man måste våga sätta sig in i hur vännens problem och situation verkligen ser ut och man måste ÄNDÅ våga stå kvar.....nåt som väldigt få människor klarar.

Man måste våga känna efter hur smärtan /rädslan (eller vad det är ) känns?? Man måste till 120 % försöka sätta sig in i personens situation....hur känns det att tex veta att man ska dö om man får ett dåligt cancerbesked ?? Vågar man ens tänka den tanken ? vågar jag se skräcken i den personens ögon ? vågar jag lyssna på tankarna ??hur ont gör det ? hur rädd är man inuti?när personen gråter i fosterställnig på natten,klarar jag av att finnas där då ? när personen undrar om livet är värt att leva vidare och har alldeles för många svarta tankar i de svåra stunderna ,klarar jag av att få honom /henne att vilja kämpa vidare ??

Hur förklarar man för sina barn ? hur hanterar man den rädslan utan att göra nån annan illa eller såra nån ??

Det är lättare att bara le och låtsas att allt är bra,aldrig ställa den jobbiga frågan - Hur är det ???? för man är rädd att höra svaret kanske.....

Många vill istället komma med färdiga lösningar ,tala om hur man bör göra,hur dom skulle gjort osv osv..... oftast för sin egen skull....men knappast för vännens skull,den hjälp som han /hon behöver uteblir istället.....

För mig känns det ändå nånstans skönt att sålla och idag bättre veta vem som faktiskt finns där när jag behöver....som vill finnas där i de jobbiga stunderna för MIN skull på mina villkor(när man mår riktigt dåligt är man väldigt egoistisk) och hjälpa mig där jag är och inte hjälper för sin egen skull!! Tack!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

7 januari skrev jag : "Jag klagar sällan men just idag känns allt bara extremt nattsvart och jag får snart panik.På riktigt!! Jag har svårt att orka mer nu,svårt att hålla ihop....   Jag har ringt,jag har mailat,jag har googlat,jag har bönat,...

I dagarna är det 2 månader sen vi flyttade hit. Ivar är 14 månader.I 2 av dessa månader har han bott här.I 1/7 av sitt liv hittills,en tid han inte ens kommer komma ihåg sen troligen.... Lägenheten i sig är det ingen fara med,förutom då att det är ...

många dagar är jobbiga och tunga men jag kände ikväll att jag ville dela lite andra tankar än de bara negativa.... För en stund sen låg jag och vilade ryggen ,Lowe och Calle spelade spel på datorn efter att ha varit ute precis hela dagen ,maken fix...

Igårkväll låg jag och tänkte att min hjärna har tankar för väldigt många blogginlägg,men jag har inte energin att få ner dem så nån förstår. Just nu befinner vi oss i nåt vacuum,maken jobbar och jobbar och jag försöker mest få dagarna att gå så smä...

men man lär sig leva med dem,de gör lite mindre ont med tiden....de är inte öppna och ständigt blödande dagligen så att säga. Sårskorpan är dock så tunn,så tunn och den slits av många gånger.För att läka ihop lite igen....   Sorg är bland det s...