att skaffa en blogg till,en för enbart MINA tankar....men samtidigt känns det så bökigt att ha två,en för Calle och en för mig.Jag finns ju i hans liv och tvärtom....

Ibland känner jag att det skulle va enklare att ha en helt anonym blogg ,där man kan skriva om alla jobbiga ,svåra tankar  utan att nån ska behöva ta illa upp,känna sig sårad eller känna sig utlämnad för så är verkligen inte menat,jag skriver för mig egen skull och för att skriva av mig ....nåt som varit till väldigt stor nytta under sorgen efter Thea och hela den oroliga graviditeten.Allt kan och vill man inte dela med andra,kanske speciellt inte de närmaste som säkert för länge sen ledsnat på "vår sorg" och allt det innebär.Då känns det bättre att skriva av sig lite och sen försöka släppa det,eller dela det med andra Änglaföräldrar som gått igenom samma sak.

Vet ju inte exakt vilka som läser bloggen men jag tror nog att de allra allra flesta kan känna igen sig i iallafall nåt jag skriver om....

Jag försöker skriva i jag-form när jag uttrycker vad jag känner,när det inte är "Calle-inlägg" ,då kan jag ibland skriva i hans namn .Oftast kommer tankarna bara sådär och att då sätta dem på pränt är ett sätt att göra sig av med dem.....

kolla likheten ??!!