sakta sakta är barnen på väg hemåt.

Pratade med Isak igår,då skulle de till flygplatsen och flyga till fastlandet (Spanien?) på natten för att sen åka buss genom Europa hemåt.

Pratade med Eddie med och har pratat med Alfred tidigare i veckan,en märklig känsla att höra dem och veta att de är så långt hemifrån....saknar dem massor men för mig kunde de ju egentligen  lika gärna vara hos sin pappa en vanlig "pappavecka",men som sagt....nu borde de va här....

Buss i 1-2 dygn liksom,Stackars Affe som har massor av spring i benen annars ju,men vad kan man göra likso,på nåt sätt måste de ju hem....

Hoppas de har det bra och att de gör det bästa av det.  

Lite luttrad blir man ju som "varannan-veckas"-mamma,man lär sig leva med att barnen är hos den andre föräldern varannan vecka och även om man ses,ringer ,sms:ar och så så är det inte samma sak som att bo med varann jämt.

Skulle inte vilja ha det annorlunda,barn behöver båda sina föräldrar(även om det INTE är lätt att få till ett samarbete!) helt klart och det vore väldigt EGO av mig att  kräva att barnen alltid skulle bo här....så länge deras pappa är en bra pappa.....är väl medveten om att ibland ser saker annorlunda ut och då får man lösa det på annat sätt!

Man lär sig leva så även om saknaden ALLTID finns,men nu efter mer än 3 år såhär kan jag slappna av och faktiskt se på boendet annorlunda än i början då saknaden var jättejobbig.

Å andra sidan är det barnens självklara rätt till BÅDA sina föräldrar, de behöver oss båda ju ......de har aldrig valt att jag och deras pappa skulle separera .....

Snart lite lunch och sen en tur till Stadsparken i solen  

Men först en kopp kaffe med min Älskling   

  Calle förra gången vi var till Stadsparken

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

7 januari skrev jag : "Jag klagar sällan men just idag känns allt bara extremt nattsvart och jag får snart panik.På riktigt!! Jag har svårt att orka mer nu,svårt att hålla ihop....   Jag har ringt,jag har mailat,jag har googlat,jag har bönat,...

I dagarna är det 2 månader sen vi flyttade hit. Ivar är 14 månader.I 2 av dessa månader har han bott här.I 1/7 av sitt liv hittills,en tid han inte ens kommer komma ihåg sen troligen.... Lägenheten i sig är det ingen fara med,förutom då att det är ...

många dagar är jobbiga och tunga men jag kände ikväll att jag ville dela lite andra tankar än de bara negativa.... För en stund sen låg jag och vilade ryggen ,Lowe och Calle spelade spel på datorn efter att ha varit ute precis hela dagen ,maken fix...

Igårkväll låg jag och tänkte att min hjärna har tankar för väldigt många blogginlägg,men jag har inte energin att få ner dem så nån förstår. Just nu befinner vi oss i nåt vacuum,maken jobbar och jobbar och jag försöker mest få dagarna att gå så smä...

men man lär sig leva med dem,de gör lite mindre ont med tiden....de är inte öppna och ständigt blödande dagligen så att säga. Sårskorpan är dock så tunn,så tunn och den slits av många gånger.För att läka ihop lite igen....   Sorg är bland det s...