Man kan sörja och älska samtidigt.

Ungefär som att man kan älska ännu ett barn efter första barnet,fast man inte tror det,så gör man ju det.

Och fastän min fd man dött och jag sörjer och saknar honom såklart så finns det fler rum i hjärtat för mer kärlek,om man vågar öppna upp det. Vågar släppa taget om det som varit och vågar vara här och nu.

Oändlig sorg och saknad ,tankar och minnen ....ett år har gått och jag hör ofta min fd mans röst i mitt huvud,saker han tyckte ,tänkte,hur han skulle uttryckt nåt osv.

Men jag försöker att ändå inte bara stanna där i känslan,utan att försöka leva här och nu och att leva framåt,det som varit kan man inte ändra på <3

Vad jag vet så lever vi EN gång,vi har ETT liv,och det är till för att LEVAS!

Minnen i alla ära ,känslor och tårar ,de kommer när de kommer....för att jag sen ska kunna gå ut och möta världen lite starkare och med ett leende igen :-)

Tiden går fort,vi vet inte vad som väntar,vad vi kommer ställas inför i livet.Jag upplever att många tar alldeles för mycket förgivet och ständigt längtar efter mer.....eller nåt annat....eller om det bara vore si....eller så.

Det är deras val.Jag känner mig tillfreds här och med mitt liv idag,även om det innebär många tunga bitar och att vardagspusslet kan vara svårt att få ihop ibland.Trots detta är jag lycklig och nöjd!

På min praktikplats på sjukhuset möter jag dagligen patienter av alla de slag,unga personer med svåra kroniska sjukdomar,äldre personer med enorm livserfarenhet . Personer som har hela livet framför sig och säkert gärna skulle slippa sin sjukdom och de som levt över 90 år ,ett helt liv, och tycker det är konstigt att de levt såpass länge som de gjort och känner att de liksom levt färdigt.

Av allt detta och massa annat har jag fått en enorm ödmjukhet inför livet.Och inför döden.Jag har enorm respekt för livet i sig och min tid här på jorden och vetskapen hur fort det kan ändras.

Istället för att lägga fokus på själva sorgen /saknaden så är jag oerhört tacksam över de år jag och Basse fick tillsammans,alla minnen vi som finns kvar har och alla fina stunder vi hade.Vi fick en underbar son tillsammans,bara det är jag så otroligt tacksam och glad för <3

Jag är även tacksam över att jag har förmågan att trots allt vara positiv och kunna älska igen ,att jag vågar öppna hjärtat när jag mötte nån som idag finns vid min sida .Som förstår mig,som lyssnar ,som stöttar mig och som uppmuntrar mig när saker känns motiga och tunga .En av de finaste människor jag vet och som numera är min make och blivande pappa till vår lilla oplanerade bebis i magen.Som sagt,man vet aldrig vad livet kommer ge en ....

Jag är oerhört stolt över mina barn och min man som under det senaste året varit de som fått mig att orka <3

Under detta år har jag lärt mig så mycket! Om livet!

Om mig själv,om sorg,om kärlek .

Om människors fördomar och inskränkthet.Om avundsjuka och hjärtlöshet.Om oförståelse och ifrågasättande.

Men mest av allt har jag lärt mig att världen är full av underbara människor <3

Som har funnits där för mig och barnen,på ett eller annat sätt.Som finns där ibland eller ofta.Som lyssnat,frågat,uppmuntrat eller bara varit helt som vanligt.I allt sorgligt föddes nåt fint,jag mötte kärleken,familjen blev väldigt nära varann (inga tankar/frågor är för stora eller små ) och Calle har skapat sig en alldeles egen "bonusfamilj " efter sin pappas död.Helt fantastiskt!

Oändligt stort tack till ALLA <3

 

Linda

31 oktober 2013 23:26

Jag tycker du tänker helt rätt och gör helt rätt. Livet är till för att levas, och så länge man kan leva det så ska man göra det. Först nu när jag blivit mer eller mindre invalidiserad så känner jag hur lite jag levde när jag var frisk. Jag hoppas alla får den insikten du har. Leva här och nu.

http://www.leva-just-nu.blogplatsen.se

 

Helena w

1 november 2013 00:19

Helt rätt vännen... kör på, livet går inte i repris. Önskar er all lycka!! <3

 

Lena

5 november 2013 08:19

Sååå underbart att du fångar lyckan varje dag! (Har sagt det förut och säger det igen!)
Tänk alla människor som går omkring hela dagarna och gnäller om ALLT (som väder, på varandra, på ALLT!)

Önskar all lycka till dig gumman!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

7 januari skrev jag : "Jag klagar sällan men just idag känns allt bara extremt nattsvart och jag får snart panik.På riktigt!! Jag har svårt att orka mer nu,svårt att hålla ihop....   Jag har ringt,jag har mailat,jag har googlat,jag har bönat,...

I dagarna är det 2 månader sen vi flyttade hit. Ivar är 14 månader.I 2 av dessa månader har han bott här.I 1/7 av sitt liv hittills,en tid han inte ens kommer komma ihåg sen troligen.... Lägenheten i sig är det ingen fara med,förutom då att det är ...

många dagar är jobbiga och tunga men jag kände ikväll att jag ville dela lite andra tankar än de bara negativa.... För en stund sen låg jag och vilade ryggen ,Lowe och Calle spelade spel på datorn efter att ha varit ute precis hela dagen ,maken fix...

Igårkväll låg jag och tänkte att min hjärna har tankar för väldigt många blogginlägg,men jag har inte energin att få ner dem så nån förstår. Just nu befinner vi oss i nåt vacuum,maken jobbar och jobbar och jag försöker mest få dagarna att gå så smä...

men man lär sig leva med dem,de gör lite mindre ont med tiden....de är inte öppna och ständigt blödande dagligen så att säga. Sårskorpan är dock så tunn,så tunn och den slits av många gånger.För att läka ihop lite igen....   Sorg är bland det s...