Direktlänk till inlägg 17 maj 2010
imorgon är det 15 år sen min förstfödde föddes......
Jag var SÅ otroligt ofattbart lycklig,svävade på moln i flera veckor,helt förundrad över en ny liten varelse......kunde nästan börja grina bara av kärlek liksom.
Idag är varelsen en gänglig morgontrött tonåring men fortfarande lika fin och även om jag inte svävar på små moln dagligen utan har landat lite sen dess,(totalkraschat ett par ggr med !)så förundras jag fortfarande över detta med Livets storhet,ett barn= ett nytt liv.
Vem vet hur varelsen utvecklas och varför blir man den man blir??
Många intressanta frågor som inte har några färdiga svar.....och som kanske inte kräver svar,bara lite tanke.....vi utvecklas ju ständigt....jag är inte den jag var och jag vill heller inte vara det.
Jag har gått igenom massor med saker på dessa 15 år,på gott och ont.
Jag har lärt mig massor om livet men framförallt om mig själv.
Som Calle säger : "Lamla....oppigen!"(översättning=Ramla? Upp igen!)
precis så är det.....man ramlar på livets stig...men bara att stiga upp igen....och igen.....och igen!
Inte sjutton trodde jag väl då.....för 15 år sen med en alldeles ny liten person på min arm, att jag idag skulle ha FYRA söner....och ha upplevt förlusten av ett barn i magen.....och ha 2 bonusbarn(nåja tonåringar då!)....
Livet blir sällan som man tänkt....men himlans bra ändå!
För varje barn man får lär man sig att ÄLSKA inte kan delas.....
Man kan älska ETT barn,eller TVÅ,eller TRE.....eller precis så många man får i livet.....
7 januari skrev jag : "Jag klagar sällan men just idag känns allt bara extremt nattsvart och jag får snart panik.På riktigt!! Jag har svårt att orka mer nu,svårt att hålla ihop.... Jag har ringt,jag har mailat,jag har googlat,jag har bönat,...
många dagar är jobbiga och tunga men jag kände ikväll att jag ville dela lite andra tankar än de bara negativa.... För en stund sen låg jag och vilade ryggen ,Lowe och Calle spelade spel på datorn efter att ha varit ute precis hela dagen ,maken fix...
Igårkväll låg jag och tänkte att min hjärna har tankar för väldigt många blogginlägg,men jag har inte energin att få ner dem så nån förstår. Just nu befinner vi oss i nåt vacuum,maken jobbar och jobbar och jag försöker mest få dagarna att gå så smä...
men man lär sig leva med dem,de gör lite mindre ont med tiden....de är inte öppna och ständigt blödande dagligen så att säga. Sårskorpan är dock så tunn,så tunn och den slits av många gånger.För att läka ihop lite igen.... Sorg är bland det s...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 | 4 |
5 | 6 | 7 | 8 |
9 | |||
10 | 11 | 12 |
13 | 14 |
15 |
16 | |||
17 | 18 | 19 |
20 | 21 |
22 |
23 |
|||
24 | 25 |
26 | 27 |
28 | 29 |
30 |
|||
31 | |||||||||
|