höll på att försova oss,av en händelse hörde jag när sambon stängde dörren och gick....och kollade klockan....hade sovit en kvart längre än jag tänkt så det vara bara att kliva upp.Hade en liten snurr-unge mellan oss i natt....tydligen(kommer inte ihåg när han kom,men han låg där helt plötsligt iallafall !)

Jobbigt när man vaknar av en fot i ryggen men samtidigt så himla mysigt att sova alla tillsammans ju  

Hann fixa i ordning mig,fixa välling och frukost till Alfred,dricka en kopp kaffe innan småttingarna vaknade,hur skönt som helst.

Sen väckte jag de större sjusovarna,Calle och jag gick hemifrån 6.20,Affe kollade på film en stund och sen fick han va hos Thilda en stund innan bussen gick.

Calle var först på dagis idag,hur pigg och glad som helst,mysigt med TVÅ fröknar helt för sig självt en stund   

Som sagt,i dagisfrågan har jag fått tänka om....jag som aldrig förstod hur man kunde lämna en "så liten" på dagis.....jag vet nu att man kan det med gott samvete och de gillar det,de har det bra och de utvecklas massor.

Calle älskar dagis och jag älskar att han älskar det för jag älskar att jobba.

Jag vill vara en förebild för mina barn,en stark arbetande mamma som kan försörja sig själv (om jag måste )....och det skäms jag inte ett dugg över !!

Just nu känns det mesta ganska fantastiskt faktiskt.Lite smågnabb hemma och lite småtjafs på jobbet emellanåt men men....vi har nötit på varann mycket hemma när sambon gått arbetslös och haft mycket dålig ekonomi (frustration att inte kunna påverka när man vill )och på jobbet ska nya schemas synkas så det funkar....det tar tid och kräver lite jobb!

Är så himla glad för mina stora barns skull.Haft lite dåligt samvete när jag insåg att jag nog inte kan va ledig så mycket på sport - eller påsklovet.....och så plötsligt berättar de att de ska åka bort med sin pappa(och kusiner och farfar.)

Gran Canaria i april,veckan efter påsklovet.....blir lite avis på dem ,men det är dom värda,så många gånger om.....

Barnen har inte valt att jag och deras pappa separerade och  nu får de det bästa av bådas världar,hem och familjer,visst...allt har inte alltid varit konfliktsfritt ,men jag är SÅ glad att de bor hos sin pappa med,har ett hem där med,nya syskon.....och en bra relation med sin pappa,känns jättebra .

 

Helen

26 januari 2010 21:17

Hej i veckan. Håller med om dagis. Märkte nu på Leo när vi varit hemma och sjuka ganska många dagar, hur rastlös han blir. Det är knepigt att sysselsätta dom på ett roligt sätt hela tiden. Så jag tycker dagis är suveränt. Hur bra han trivs där och utvecklas.

Vi har oxå haft en snurresprätt i sängen från småtimmarna. Jobbigt men ack så mysigt.

Blir oxå avis. Har aldrig varit på canarieöarna faktiskt. Lite sol och värme skulle inte sitta fel.

Men vi får se fram mot våren här hemma.

Ha en bra vecka
kram

http://leolejon.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

7 januari skrev jag : "Jag klagar sällan men just idag känns allt bara extremt nattsvart och jag får snart panik.På riktigt!! Jag har svårt att orka mer nu,svårt att hålla ihop....   Jag har ringt,jag har mailat,jag har googlat,jag har bönat,...

I dagarna är det 2 månader sen vi flyttade hit. Ivar är 14 månader.I 2 av dessa månader har han bott här.I 1/7 av sitt liv hittills,en tid han inte ens kommer komma ihåg sen troligen.... Lägenheten i sig är det ingen fara med,förutom då att det är ...

många dagar är jobbiga och tunga men jag kände ikväll att jag ville dela lite andra tankar än de bara negativa.... För en stund sen låg jag och vilade ryggen ,Lowe och Calle spelade spel på datorn efter att ha varit ute precis hela dagen ,maken fix...

Igårkväll låg jag och tänkte att min hjärna har tankar för väldigt många blogginlägg,men jag har inte energin att få ner dem så nån förstår. Just nu befinner vi oss i nåt vacuum,maken jobbar och jobbar och jag försöker mest få dagarna att gå så smä...

men man lär sig leva med dem,de gör lite mindre ont med tiden....de är inte öppna och ständigt blödande dagligen så att säga. Sårskorpan är dock så tunn,så tunn och den slits av många gånger.För att läka ihop lite igen....   Sorg är bland det s...