vilken liten klättergubbe vi har...tur vi bytte både säng och stol när vi gjorde.

Hittade honom halvvägs hängande på köksbordet igår med fötterna i luften och stolen bortsparkad....han ropade på mig så han fattade väl att han kunde ramla,han kom liksom varken upp eller ner....

Är det nåt jag lärt mig efter alla år som mamma så är det att försöka ligga "steget före",se farorna INNAN Calle är där så att säga.....visst kan han ramla från sin Tripp- trappstol med men han övar som sagt på att klättra upp och ner och lär sig nåt hela tiden.... vi har en nyfiken och ganska orädd kille ,bara att inse det och låta honom utforska och ge honom möjligheter att utveckla motoriken,bla genom att vara utomhus mycket,låta honom hoppa,klättra och springa.

Många gånger står man med hjärtat i halsgropen och väntar en liten stund extra innan man ingriper,det gäller att ha lite is i magen(inte lätt för en hönsmamma alla gånger)...barnet /barnen klarar så mycket mer än man tror bara det får göra det på egen hand.

Har ju barn som är åt andra hållet med,som behövt hjälp att våga,att våga lite till och att tro på sig själv och att pushas lite för att övervinna rädslor....det är en svår balansgång..

Vill inte ha en unge som klättrar ur spjälsängen eller ramlar ur matstolen,eller vagnen,eller skötbordet eller nåt annat heller för den delen....en unge ramlade från skötbordet en gång,ganska lågt i och för sig och klarade sig utan skador men ALDRIG mer,det får liksom inte hända !!

Vissa saker händer tyvärr ändå men kan man förebygga så gör jag det på så sätt att jag visar barnet hur man gör,inte hindrar.....jag hjälper inte ett barn upp på tex en klättrställning men om barnet själv kan så kan jag hjälpa till.

Det handlar ju om barnets motoriska mognad.

Samtidigt är jag emot spärrar och sånt,barnet måste få utforska,klättra,pilla och på så sätt lära sig,annars hindrar man ju deras egen utveckling.

Calle sitter ofta på diskbänker o kollar när vi gör mat eller diskar,han klättrar upp på stolen själv och går i sängen själv.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

7 januari skrev jag : "Jag klagar sällan men just idag känns allt bara extremt nattsvart och jag får snart panik.På riktigt!! Jag har svårt att orka mer nu,svårt att hålla ihop....   Jag har ringt,jag har mailat,jag har googlat,jag har bönat,...

I dagarna är det 2 månader sen vi flyttade hit. Ivar är 14 månader.I 2 av dessa månader har han bott här.I 1/7 av sitt liv hittills,en tid han inte ens kommer komma ihåg sen troligen.... Lägenheten i sig är det ingen fara med,förutom då att det är ...

många dagar är jobbiga och tunga men jag kände ikväll att jag ville dela lite andra tankar än de bara negativa.... För en stund sen låg jag och vilade ryggen ,Lowe och Calle spelade spel på datorn efter att ha varit ute precis hela dagen ,maken fix...

Igårkväll låg jag och tänkte att min hjärna har tankar för väldigt många blogginlägg,men jag har inte energin att få ner dem så nån förstår. Just nu befinner vi oss i nåt vacuum,maken jobbar och jobbar och jag försöker mest få dagarna att gå så smä...

men man lär sig leva med dem,de gör lite mindre ont med tiden....de är inte öppna och ständigt blödande dagligen så att säga. Sårskorpan är dock så tunn,så tunn och den slits av många gånger.För att läka ihop lite igen....   Sorg är bland det s...